”Morsan och farsan försvann bort. Påg och tös kom in.” • När inspelningen av Anders de la Mottes kriminalroman ”Slutet på sommaren” skedde i och runt Helsingborg fick det Stockholmsskrivna manuset en mer skånsk prägel.
”Jag har putsat bort mina pyss och byss och hynd och Lynd”, säger Anders de la Motte som växte upp i Billesholm.Vad händer med en skåning som flyttar till Stockholm? Det vet kriminalförfattaren Anders de la Motte. Man börjar prata Patrick Ekwall-skånska.
Dialekten gick inte direkt hem när han flyttade norrut. Innan Anders de la Motte debuterade som författare 2010 arbetade han länge som polis i Stockholm. Han insåg att han som polis inte hade råd med några språkliga missförstånd. Men det fanns länge en beröringsskräck inför skånska i tv och film. Anders de la Motte nämner gamla filmer där Edvard Persson var den enda som fick prata skånska.en Kurt Wallander som är skåning.– Det tycker vi inte alls om, vi som är skåningar. Dialekter är härliga på så sätt att de skapar en gemenskap. Vi kommer från samma landsända och förstår varandra.
– Det visade sig inte vara svårt. Ganska många skådisar är skåningar men man har aldrig sett dem i skånska roller.– Precis! Och så fick de äntligen kliva ut. Vi spelade in i somras och var framförallt i nordvästra Skåne, intill Söderåsen, där boken utspelar sig. Det var jättefint väder och alla skådisar fick prata sitt normala tungomål. Det var fantastiskt bra stämning på inspelningen.
Anders de la Motte nämner fler formuleringar som tvättades bort. Som det stockholmska uttrycket ”Det är inte läge.” – Ett annat knep är att ha en huvudperson som inte är skåning och som reflekterar över att ”Mannen pratade så grov skånska att hon hade svårt att förstå vad han sa. Men hon log och nickade på vad hon hoppades var rätt ställen”. Då förstår vi att mannen pratade grötigt trots att det står på svenska.Sissela Benn och Magnus Schmitz i radiodramat ”Giftskandalen 1975”.
I produktionen var det viktigt att det lät autentiskt. I rollerna skiner bland andra skådespelarna Sissela Benn, Sandra Stojiljkovic och Magnus Schmitz.Jenifer Malmqvist har precis samma erfarenhet som Anders de la Motte, att inspelningen förhöjdes av att många fick prata sin ursprungsdialekt i stället för rikssvenska.
Hon kan förstå att de måste lära sig rikssvenska för att klara sig i branschen, men nämner Storbritannien som ett föredöme där utrymmet för fler dialekter är mycket större. Där är vi ännu inte i Sverige. Men hur kommer då radiolyssnarna norrut reagera på att dramat ”Giftskandalen 1975” till stor del är på skånska? Manal Masri, som har producerat serien tillsammans med Dražen Kuljanin tror inte att reaktionerna blir så starka. Hon har kollat med sin kollega på Sveriges radio som tar emot lyssnarreaktioner.förr i tiden, berättar Manal Masri. Den vanligaste kritiken brukade vara att folk inte förstod repliker på skånska i radiodrama.
– Jag älskar Malmö och Skåne. Jag kommer alltid jobba för att vi ska få mer plats oavsett om det handlar om våra röster eller berättelser.Hemma hos Anders de la Motte har robotdammsugaren precis gått igång. Och den talar italienska.dammsugaren inte kan prata skånska. Inte heller finns den skånska flaggan som emoji, vilket han ofta har stört sig på.