Läkekonsten gör numera få stora genombrott. Om vi ska leva längre – och framför allt friskare – är det dags för en ny syn på hälsa och vård.
Läkekonsten gör numera få stora genombrott. Om vi ska leva längre – och framför allt friskare – är det dags för en ny syn på hälsa och vård.“Ett äpple om dagen håller doktorn borta”, sägs det ibland, åtminstone i USA där ordstävet dessutom rimmar.
Läkekonstens fader Hippokrates - född cirka 460 före Kristus - var sålunda inne på att motion är bra, och han lär ha predikat att “låt maten vara din medicin”, det vill säga att det spelade roll vad man stoppade i sig. Under många årtusenden befann sig mänskligheten i vad Attia kallar Medicin 1.0. En häxbrygd av beprövade men primitiva metoder, rena gissningar - och en stor dos vidskepelse.
1847 funderade obstetrikern Ignaz Semmelweis i Wien över varför så många nyblivna mammor dog på sjukhuset där han arbetade. Han drog slutsatsen att deras"barnsängsfeber" var kopplad till de obduktioner han och kollegerna utförde. Utan att tvätta händerna klev de sedan på förlossningsskiftet.
Fleming lyckades inte göra fungerande medicin av sin upptäckt, andra fick ta över. Men från 1941 har antibiotika använts extremt framgångsrikt mot infektionssjukdomar. Nu ska hänsyn alltså tas till individens unika genetik, livsstil och miljö i syfte att utveckla en personlig vårdplan. : I Medicin 3.0 ges och tar patienter möjligheten att vara mer aktiva i sin egen vård. Från sådant som rehabiliterande träning och ändrad kost, till att själv mäta och tolka kroppsdata.
Bärbara biosensorer. Dessa har kort diskuterats ovan . De data som genereras kan användas för att identifiera tidiga tecken på sjukdom och kartlägga behandlingseffekter. Mårtensson säger vidare att cirka 80 procent av de som söker på en vårdcentral gör det på grund av kroniska besvär. Och av dessa är åter runt 80 procent kopplade till livsstilsrelaterad sjukdom. Omkring två tredjedelar av patienterna skulle alltså kunna få lindring - eller helt botas - genom livsstilsförändring.
Socialstyrelsen utredde saken och kom 2008 man fram till att Dahlqvists rekommendationer överensstämde med vetenskap och beprövad erfarenhet . I dag är det tämligen okontroversiellt med lågkolhydratkost som ett verktyg i lådan mot diabetes typ 2 och annan metabol ohälsa. Historien visar ändå hur hårt motståndet mot ny medicinsk kunskap kan vara; vilken friktion som kan uppstå när paradigmen konfronterar varandra.
Med sina patienter talar Attia gärna om isberg, specifikt det som avslutade Titanics första och sista resa. Titanic fick flera varningar från andra fartyg i samma farvatten, men ignorerade dessa. Andra problem var den höga hastigheten och det ovanligt lugna vattnet som gjorde det svårare att skilja isberg från havsytan. När utkiken upptäckte det ödesdigra isberget var det för sent. Alla vet hur det slutade.
Han ser sig själv som en navigatör på patientens skepp. “Mitt jobb är att styra dig genom isfältet. Hur många isberg finns där ute? Vilka är närmast? Om vi styr bort från dem, kommer det att leda oss mot andra faror?” Här kan nämnas att Donald Trumps kontroversiella val av hälsominister, Robert F Kennedy Jr – aningen orättvist utpekad som antivaxare – har deklarerat som ett av sina viktigaste mål att amerikanska barn ska slippa ultraprocessad mat till skollunch, och i stället serveras mat lagad från grunden på naturliga råvaror. Detta i syfte att få bukt med epidemin av övervikt och fetma och därmed sammankopplade fysiska ohälsan.
Från den vetenskapliga revolutionen runt 2000 år senare börjar mänskligheten i krypfart närma sig Medicin 2.0. Naturfenomen började nu förklaras med hänvisning till förnuft och empirisk kunskap i stället för att ges religiös tolkning. Män som Galilei, Newton, Halley, Kepler och Tycho Brahe observerade fakta och satte upp testbara hypoteser. Vetenskapliga experiment utformades. Teknologiska språng togs.
Sex år senare uppfann samme man ett botemedel mot rabies genom att ge en försvagad rabieskultur till en pojke. Jag kan göra ändringar i deras kost snabbt. Med tiden kommer vi att ha många fler sensorer som denna som gör att vi kan skräddarsy terapier och ingripanden mycket snabbare och mer exakt. Nanoteknik är ett slags manipulation av materia på atom- och molekylär skala. Det öppnar för att utveckla nya läkemedel och terapier som är mer riktade, effektiva och mindre invasiva än de traditionella..
Enkelt uttryckt kan man säga att vi försöker ta reda på de underliggande orsakerna till ohälsa och sjukdom. Vi ställer alltid frågan “Varför?”. Om du går till din vårdcentral med ett eller flera symptom kommer husläkaren att försöka ställa diagnos. Behandlingen blir ofta en medicin som förhoppningsvis kan dämpa eller lindra symtomen.
Dahlqvist började rekommendera LCHF-kost till sina patienter på Njurunda vårdcentral, men anmäldes då till Socialstyrelsen av två dietister. År 2006 uppmanades hon av vårdcentralens ledning att upphöra med rekommendationerna, eftersom de stred mot Livsmedelsverkets råd och ansågs utgöra ett hot mot verksamhetens trovärdighet.
En relaterad fråga är att varken livslängd eller hälsospann passar riktigt in i affärsmodellerna, i synnerhet inte de amerikanska. Sjukförsäkringsbolagen där kommer inte att betala läkarna särskilt mycket för att upplysa patienten om hur hon ska övervaka sina blodsockernivåer för att slippa typ 2-diabetes.
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Hormonläkemedel riskerar barn och djurs hälsaFlera fall av djur som blivit sjuka av sina ägarers hormonläkemedel har rapporterats i Sörmland. Läkemedelsverket har tagit emot 31 rapporter om djur som drabbats sedan 2019, främst hundar och katter. Hormonläkemedel i form av spray, salva och gel tros vara orsaken. Det finns även rapporter om barn som drabbats av för tidig pubertet och andra hormonella förändringar efter kontakt med läkemedel.
Läs mer »
Är satsningarna på psykisk hälsa rätt riktade?Katarina Moberg och Petra Askeland på AS3 ifrågasätter om satsningarna på psykisk hälsa är effektivt riktade. De menar att det nya arbetsklimatet kräver mer proaktivt arbete för att främja arbetsmiljö och hälsa, särskilt med tanke på den kognitiva belastningen som många hanterar. Petra betonar vikten av att arbetsgivare skapar förutsättningar för självledarskap, men att detta inte kan lämnas åt slumpen utan stöd. Artikeln diskuterar komplexiteten av frågan och betonar behovet av gemensamt ansvar, kontinuerliga samtal och anpassade lösningar för att främja välmåendet.
Läs mer »
USA lämnar WHO: ett slag mot global hälsaUSA blir det första landet någonsin att lämna Världshälsoorganisationen WHO. Beslutet, fattat av Donald Trump, kommer att ha negativa konsekvenser för global hälsa och internationellt samarbete, enligt experter.
Läs mer »
necesitamos forskning som kopplar samman teknik, hälsa och existentiella frågorI en tid präglad av snabb teknologisk utveckling och samhällsförändringar har frågor om mening, balans och förmågan att möta livets utmaningar blivit alltmer centrala. Digitaliseringen påverkar inte bara hur vi lever och arbetar, utan formar också vår självbild och syn på hälsa. Trots att vi lever längre än någonsin tenderar fokus att ligga på fysiska ideal och optimering, medan djupare existentiella frågor ofta försummas.
Läs mer »
Tranströmers poesi kan förbättra din existentiella hälsaTomas Tranströmers diktning får läsaren att ifrågasätta det instrumentella och tvärsäkra, skriver läkaren Anders Rosengren.
Läs mer »
Wilma Rosenquist slutar springa för att fokusera på sin hälsaWilma Rosenquist, en av Sveriges lovande unga sprinters, har slutat träna för att prioritera sin mentala hälsa. Hon har tidigare kämpat med ätstörningar och skador, vilket ledde till psykisk ohälsa.
Läs mer »