För fem år sedan räckte det för Emmanuel Macron att vara en lysande debattör. Det är inte säkert att det fortfarande är tillräckligt.
Efter den första omgången står alltså slutstriden mellan sittande president Macron, ledare för La République en Marche,, som fick 28 procent av rösterna, och nationalkonservativa Le Pen som fick 23 procent. Strax efter henne kom också denna gång vänsterpopulisten Jean-Luc Mélenchon, med 22 procent.
Delvis beror det på det franska valsystemet. Valet både av president och till Nationalförsamlingen görs i två omgångar. I den första röstar folk på det parti de gillar, i den andra väljer de det minst dåliga alternativet. Systemet är tänkt att ge stabila majoriteter, och majoriteter har det hittills blivit, också när Macron valdes.
Marine Le Pen har bedrivit kampanj i månader redan. Hon har rest runt i landet, gått på marknader och träffat folk, skakat händer, lyssnat och ställt upp på otaliga selfies. Hon har hållit förhållandevis små men välbesökta möten iFrankrike, de stora delar av landet som ligger i den globaliserade ekonomins bakvatten. Och hon har bytt framtoning.
Han har dessutom varit upptagen med ordförandeskapet i EU och förstås av kriget i Ukraina, där han har envisats med att fortsätta att hålla kontakt med Vladimir Putin för att om möjligt få till en vapenvila. Något som hittills inte gett några som helst resultat och något som dessutom många fransmän förebrår honom.