Artikeln diskuterar den ekonomiska krisen som Europa befinner sig i och hur den sprider sig över olika länder. Italien nämns som ett exempel på en nation som tidigare känt kriser, men artikeln betonar att krisen nu är mer allmänt spridd och drabbar även andra europeiska stater som Tyskland, Frankrike, Österrike och Belgien.
Italien är inte längre ensamma om en infrastruktur som ruttnar sönder, politisk instabilitet, obefintlig tillväxt, en ogenomtränglig byråkrati och en skenande statsskuld. Italien är ett vackert land, i alla fall på många ställen. Solen skiner, maten är god och människorna vänliga, i alla fall förvånansvärt ofta. Landskapet bedårar, i alla fall för det mesta, och det förflutna är alltjämt närvarande, i form av konstverk, gamla städer, slott, tempel och kyrkor.
Gärna reste man till Italien, även om man visste att skönheten hade ett pris: i form av en industri som aldrig nådde den grad av produktivitet som var bruklig hos grannarna norr om Alperna, i form av en infrastruktur som ruttnade sönder, i form av politisk instabilitet, där ingen regering höll genom en hel mandatperiod, i form av en nästan obefintlig tillväxt, en ogenomtränglig byråkrati och en skenande statsskuld. Så var det, i alla fall fram till för några år sedan, när den tyska veckotidningen Der Spiegel bar rubriken ”Ciao amore. Italien zerstört sich selbst – und reißt Europa mit” – ”Hejdå, käresta. Italien förstör sig själv – och Europa med”. Förändringen har inte så mycket med Italien att göra som med grannstaterna. I början av november sprack Tysklands regering efter ett långt bråk om statsskulden, ett år innan nästa reguljära parlamentsval. I början av december fick den franska regeringen avgå, likaså efter en konflikt om statens framtida skuldsättning. Regeringen hade bara varit tre månader vid makten. Varken i Österrike eller i Belgien verkar man för tillfället vara i stånd att bilda en regeringskoalition. Och i Sverige håller regeringen enbart för att den stöds av ett parti utanför den formella makten, ett parti som tvingar fram beslut som knappt någon minister skulle fatta om han eller hon skulle agera bara på eget ansvar. Därutöver: sedan hösten 2020 har den amerikanska ekonomin vuxit med tolv procent, den tyska inte alls (i reala termer, enligt Eurostat) och den svenska med blygsamma fem procent. Likaså den italienska. Den svenska järnvägen verkar knappt vara i bättre skick än den tyska, avindustrialiseringen hotar många branscher, och byråkratin är den djungel som den brukar vara. Bara i hänsyn till statsskulden står sig Sverige bättre – en nödvändighet för en liten valuta, tänk på Storbritannien år 2022, när finansmarknaden vände sig mot Liz Truss som velat sänka skatterna, varpå pundet bara föll och premiärministern fick avgå. Hur stor krisen faktiskt är, och att den inte enbart är en tysk, en fransk eller en svensk kris, märks på förslagen om hur man ska ta itu med den: om man bråkar om statens budget, strider man om måttet för skuldsättningen, om hur mycket lån staten kan ta på sig innan räntekostnaderna äter upp effekten som man kan nå med att reparera järnvägarna eller främja den inhemska batteritillverkningen. Bitterheten med vilken dessa strider förs är ett uttryck för den bakomliggande hjälplösheten. Hur mycket kan man dessutom vinna med att minska byråkratin, eller med några besparingar inom äldreomsorgen eller kulturen? Man slår på en liten terräng, och ingen vill uttala den enkla sanningen: att en stats budget aldrig bara är en fråga om mer eller mindre redig bokföring. Den är ett uttryck för maktförhållanden, för politiska projekt av stora och ännu större mått. Och visst finns det sådana projekt, dock för tillfället inte i Europa. Det gäller också för Sverige, som kanske inte känner sig så drabbat av krisen som Tyskland med sin tunga industri, men som säljer tre fjärdedelar av sin export till europeiska länder (visserligen inklusive Norge och Storbritannien, som inte är med i EU). Bilindustrin, heter det i alla svenska media, när det blir tal om Tysklands elände, det beror på bilindustrin, att den för sent och för halvhjärtat satsat på elektrisk drift. Men är det sant? Fortfarande säljs betydligt mer bilar med förbränningsmotorer än med eldrift i hela världen (elbilar står i dag för 16 procent av världens alla nya bilar, enligt Statista), men ett företag, det amerikanska Tesla, är i dag värt mer än fem gånger så mycket som Mercedes-Benz, BMW och Volkswagen sammanlagt. Tesla är ett elektrifierat projekt, inte bara för finansindustrin, utan också för den amerikanska staten, som stötte företagets framgång med många miljarder, mest i form av skattelättnader för bilarnas köpare, senast 7 500 dollar per bil. Projektet grundar på ett strategiskt beslut: det hade kanske funnits andra möjligheter att säkra mobiliteten än med batteridrivna fordon, som dessutom verkar orsaka andra, men inte mindre ekologiska problem än förbränningsmotorer. Men alternativen räknas inte längre, när kapitaliseringen drar i väg. Och så får alla konkurrenter rätta sig därefter, utan att kunna komma ens i närheten av Teslas makt på marknade
KRIS EUROPA STATSSKULD EKONOMI POLITIK
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Angelas Merkels ledarskap: konsensus och kriserAngela Merkels memoarer 'Frihet' analyserar hennes ledarskap under 15 år som tysk kansler (2005-2021). Boken framhäver hennes roll i att leda Tyskland genom en rad kriser, från finanskrisen till flyktingkrisen och Rysslandskrisen. Den belyser även hennes fokus på internationell konsolidering och EU-samarbete, vilket resulterade i en passiv inrikespolitik utan stora reformer.
Läs mer »
De hjälper politikerna genom kriser: Det är det bästa man kan göraCharlie Stjernberg säljer krishantering till de som kan betala – storföretag och metoomän – men inte tobaksindustrin och Ebba Busch • Experterna om krisåret 2024: Hade AKB pudlat hade hon varit kvar i Tessinska palatset
Läs mer »
Nya Vaskorna Löser Vattendroppen-Problemet vid KriserTvå svarta väskor kan rena upp till 20 000 liter förorenat vatten per dag och förse 10 000 människor med rent vatten.
Läs mer »
Svarta Väskor Lovar Rent Vatten i KriserNya Emergency Water Station-väskor kan rena upp till 20 000 liter förorenat vatten per dag, direkt på plats. Denna innovation kan vara nyckeln till att tillhandahålla rent vatten i kris- och katastrofområden.
Läs mer »
20 år efter tsunamin: Sverige bättre rustat för kriser, men utmaningar kvarstårKritiken efter 2004 års tsunamin var hård och ledde till stora förändringar i Sveriges krisberedskap. I dag, 20 år senare, anser MSB att systemet blivit mycket bättre, men utmaningar kvarstår.
Läs mer »
Boeing kämpar med kriser och konkurrenterBoeing har haft ett turbulent år med olyckor, ekonomiska förluster och skandaler. Flygplanstillverkaren kämpar för att återhämta sig från tidigare kriser, inklusive 737 Max-flygplan. Bolaget står inför utmaningar från konkurrenter som Airbus och uppkomstnationer som Kina.
Läs mer »