I sitt nyårstal 1 januari 2019, tittade Xi Jinping självsäkert in i kameran och garanterade att »alla nödvändiga medel« kommer användas för att få till stånd en återförening med Taiwan. Militära medel, tillade han, kan inte uteslutas.
Under fyra dagar tog sig uppemot 150 kinesiska stridsflygplan in i Taiwans luftförsvarszon. Fler än någonsin tidigare under en så kort period. Himlen fylldes av avancerade plan med förmågan att bekämpa ubåtar och ett dussintal som kan bestyckas med kärnvapen.
En dryg vecka efter Kina firade Taiwan nationaldag. När president Tsai Ing-wen började tala övergick den heta förmiddagssolen i regn och kastvindar. Presidentens hår svallade mot de plötsliga mörka molnen likt en scen ur Sagan om ringen.Tsai Ing-wen påminde om att ju större framgångar Taiwan uppnår, desto större blir pressen från Kina.
Vidare ses Kinas två hangarfartyg allt oftare i det 130 kilometer smala sund som skiljer länderna åt. En syn som lär bli vanligare framöver, då ett tredje hangarfartyg snart ska sjösättas och ännu fler är på väg. 2016 var året då Democratic Progressive Party tog över makten efter åtta års styre av Kuomintang , som förespråkar närmare band till Kina. Ketty Chen påpekar att medan demokratin sedan dess varit på tillbakagång i stora delar av Asien fortsätter Taiwan att prestera väl i internationella rankningar.
Taiwans demokrati är inte främmande för kinesiska hot. Inför landets första presidentval 1996 avfyrade Kina missiler i Taiwansundet så sent som dagen innan valet. Provokationerna fick motsatt effekt, och den i Peking avskydde sittande presidenten Lee Teng-hui vann en betryggande majoritet. Förberett. Taiwans president Tsai Ing-wen övervakar i slutet av 2021 när ett militärflygplan taxas längs en motorväg i Jiadong. Efter att förvarsministern sagt att Taiwan måste försvara sig självt, sa president Ing-wen att hon tror att USA skulle komma till undsättning. Foto: Johnson Lai/AP.
Samtalet angav tonen för det gräl som kom att prägla relationen mellan Kina och Trumps administration: USA:s kongress antog en lag som godkänner att flottans fartyg anlöper i taiwanesiska hamnar. En kinesisk diplomat i Washington sa att en attack mot Taiwan är att vänta redan samma dag som så sker, med hänvisning till lagen från 2005.
Den sittande Tsai Ing-wen ställdes i valet mot en karismatisk populist vid namn Han Kuo-yu, som i en för samtiden bekant anda kommit från ingenstans och trollbundit det gamla maktpartiet KMT med bombastisk retorik om ett ekonomiskt uppsving. Det skulle främst åstadkommas genom en förbättrad relation med Kina.
Trots att det snart är helg får den annars kolugne Jesse Chen något upprört i blicken när Hongkong kommer på tal. Stadens utveckling ses som ett bevis för att Kina inte håller sina löften. En viss spänning låg fortfarande i luften under valdagen. Men när rösterna räknats vann Tsai Ing-wen med närmare 20 procentenheter, och blev den första presidentkandidat någonsin att få över åtta miljoner röster.
– Sedan har vi min generation, som är född efter 1980. Vi har växt upp i ett samhälle utan undantagstillstånd, med helt annorlunda läroböcker, och utvecklat en identitet som taiwaneser, säger Jesse Chen. Men i teorin pågick inbördeskriget fortfarande. Vare sig kommunistpartiet eller KMT kunde göra avkall på ambitionen att vara hela Kinas rättmätiga regering. Därför ingicks en tillfällig kompromiss enligt vilken Folkrepubliken Kina och Republiken Kina tillhör en och samma kinesiska nation, med tillägget att det står båda sidor fritt att själva formulera innebörden av denna nation.
En rad kinesiska straffåtgärder rullades snart ut. Taiwanesiska affärsmän i Kina utsattes för påtryckningar, och antalet kinesiska turister som tilläts åka till Taiwan begränsades kraftigt. Alla dessa åtgärder kom inte som någon blixt från klar himmel för DPP. Som svar har partiet fokuserat på att fördjupa relationen med andra demokratier, och utvidga det ekonomiska utbytet med flera länder i regionen. Taiwan återfick också sin status som geopolitisk spelpjäs mellan världens stormakt, i takt med att den till synes oundvikliga geopolitiska konflikten mellan Kina och USA trappades upp.
Taiwan hamnade i blickfånget när Donald Trump lovade att agera tuffare mot Kina. Detta främst genom en rad vapenaffärer, kongressomröstningar och till synes slumpvisa uttalanden från presidentens håll. Denna strategi har varit framgångsrik. När Tsai Ing-wen höll sitt tidigare nämnda tal på nationaldagen 10 oktober i fjol konstaterade hon att Nato, G7, EU och andra multilaterala organisationer offentligt uttryckt oro för Taiwan och med anledning av Kinas framfart. Hon kunde även tacka en dryg handfull länder som sedan pandemins utbrott skänkt vaccin till Taiwan, kinesiska protester till trots.
I början av 2022 ingick Japan en försvarspakt med Australien, med udden riktad mot Kina. Det var efter att Australien i höstas offentliggjort en säkerhetspakt med USA och Storbritannien, som bägge varit vänliga nog att lova förse den australiensiska flottan med atomdrivna ubåtar. Under det senaste året har Taiwan också hamnat på agendan i Europa. I oktober antog Europaparlamentet en rapport sammanställd av den svenska ledamoten Charlie Weimers , som uppmanar EU att försvara Taiwans demokrati genom att närma sig landet diplomatiskt och ekonomiskt. Rapporten vill se Bryssel inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal med Taiwan och rikta uppmärksamhet på öns spänningar med Kina.
De ekonomiska påföljderna sträcker sig inte bara till ett stopp för litauiska exportvaror. Även multinationella företag har fått veta att de kan mista tillgången till den lukrativa kinesiska marknaden om de inte klipper banden med leverantörer i Litauen. Men vid sidan av 1992 års konsensus innebar upplägget även att Taiwans ekonomiska beroende av Kina ökade. Ett omfattande frihandelsavtal infördes 2012, och flera andra ekonomiska samarbetsavtal efter det. Vid slutet av Ma Ying-jeous första mandatperiod var Kina i särklass Taiwans största handelspartner, och 80 procent av alla taiwanesiska direktinvesteringar gick till fastlandet.
KMT tvingades lägga avtalet på hyllan och förlorade stort i mellanårsvalet samma år. 2016 vann DPP för första gången såväl presidentvalet som en stor majoritet i parlamentet. Under Xi Jinpings första tid som kommunistpartiets generalsekreterare, 2012–2016, upplevdes han enligt Jesse Chen som »ännu en kinesisk ledare«. Men efter 2016 och framför allt efter utbrottet av covid-19, så ses Kina av den yngre generationen mer som ett hot än en samarbetspartner.– Det pågår en ideologisk debatt inom KMT, främst mellan det yngre och det äldre gardet.
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Curling: Sverige till OS-semifinal efter millimeterrysareSVT Sport - Sveriges största sportredaktion. Håll dig uppdaterad med de senaste livesändningarna och sportnyheterna från SVT.
Läs mer »
Hörstadius OS: 'De visar oss vägen genom sin passion' - Fokus'Det är inte gulden som har skänkt mig den största glädjen hittills'. I Fokus ger Erik Hörstadius dagliga betraktelser om OS i Peking.
Läs mer »
Dadgostar i knarkbråk efter debatten: ”Enögt”Nooshi Dadgostar upprepade gång på gång sin talepunkt att gängkriminaliteten beror på narkotikahandeln – och att den pol
Läs mer »
Ersättning till häktade skjuter i höjden –fördubbling på 20 år - FokusDen häktade 23-åringens dna fanns på en av de två handgranater som kastades mot en lägenhet varav den ena landade i en barnkammare och totalförstörde lägenheten. 'Inte bevis nog'. Skadeståndet till 23-åringen blev 215 000 kronor för häktningstiden.
Läs mer »
Hot och våld bland mellanstadieelever – nu slår facken larmSedan i höstas har Vättleskolan i Rannebergen haft stora problem med att elever i årskurs fyra och fem är hotfulla och våldsamma mot andra elever och mot personalen. Nu larmar fackförbunden om att situationen är akut och kräver omedelbara åtgärder.
Läs mer »