ESSÄ | Statsminister Fredrik Reinfeldts karakterisering av svensk industri slog fast att det var en döende näringsgren för Sverige. DanielLind_ avlivar myten om avindustrialiseringen och skriver om hur ett okänt statistiskt index bör användas mer.
Statsminister Fredrik Reinfeldts karakterisering av svensk industri slog fast att det var en döende näringsgren för Sverige. Daniel Lind avlivar myten om avindustrialiseringen och skriver omNästan alla av er känner säkert igen hur statsministerårsmöte i januari 2013 uttryckte sig om svensk industri: ”We used to have people in the industry, but they are basically gone.
Detta har ökat omvärldens efterfrågan på kinesiska industriprodukter och möjliggjort att ungefär var tredje löntagare som någonstans i världen jobbar med någon form av industriproduktion – direkt i produktionen eller längs underleverantörsleden – i dag sysselsätts i Kina. Ett sätt att belysa detta är att ställa frågan: hur ser sambandet mellan produktivitetstillväxt och prisutveckling ut i svensk ekonomi?Av den framgår att produktivitetsnivån inom industrin har ökat med 280 procent mellan 1980 och 2019, men bara med 120 procent i näringslivet. I tjänstesektorn har produktiviteten ökat med i genomsnitt 80 procent.
Det finns ett samband mellan produktiviteten och priserna: ju högre produktivitetstillväxt, desto lägre prisökningstakt.En slutsats av den är att det finns ett samband mellan produktiviteten och priserna: ju högre produktivitetstillväxt, desto lägre prisökningstakt.