Amerikanska teknikjättar eldar på förväntningarna och miljarderna regnar över allehanda kvantbolag. Svenska forskare har samtidigt redan byggt en fungerande…
som det största teknologiska språnget sedan den klassiska datorns barndom vid slutet av andra världskriget. Men var befinner vi oss egentligen på den faktiska utvecklingskurvan?
Medan amerikanska teknikjättar piskar upp förväntningarna och utlovar kommersiella genombrott inom bara några få år, manar svenska forskare till vetenskaplig realism – samtidigt som de redan har sin fungerande kvantdator i Göteborg. Med en unik industriell bredd, mångmiljonomsättning i snabbväxande kvantstartups och en kvantdator som redan tuffar och går på Chalmers ser Sverige därmed ut att ha en god chans att hänga på i den globala kapplöpningen. För att förstå var kvanttekniken befinner sig i dag måste vi blicka bakåt.
Anton Frisk Kockum, docent i tillämpad kvantfysik vid Chalmers och forskare vid Wallenberg Centre for Quantum Technology, WACQT, drar en parallell till efterkrigstidens allra tidigaste elektroniska maskiner. ”Man kan jämföra med vanliga klassiska datorer. De började utvecklas någon gång kring slutet på andra världskriget. Det var väldigt otympliga stora maskiner med ganska liten beräkningskraft.
Kvantdatorer är nog någonstans där vanliga datorer var på 1950-60-talet. Det är ganska stora maskiner och stor utrustning runtomkring som du behöver för att köra dem”, förklarar han.ingalunda 60-70 år från kvantdatorernas verklighet och genombrott. Även om tekniken fortfarande kräver enorma kringsystem befinner sig forskningen i ett brytningsskede. ”Vi är precis på gränsen till att kunna göra saker med kvantdatorer som vanliga datorer inte klarar inom rimlig tid”, säger Anton Frisk Kockum.
”Det har hävdats vid ett antal tillfällen de senaste åren att man gjort något på en kvantdator som vi inte kan på en vanlig klassisk dator. Men sedan dess har det sedan utvecklats bättre eller smartare klassiska algoritmer. Så det är en kapplöpning i utvecklingen både för kvantdatorer och för vanliga datorer.
” Att den globala kvantkapplöpning accelererat visades tydligt häromveckan när amerikanska regeringen tilldelade 2 miljarder dollar i bidrag till nio kvantdatorföretag i utbyte mot direkta minoritetsandelar i de utvalda bolagen för att säkra inhemska leveranskedjor och möta konkurrensen från inte minst Kina.framsteg återstår det definitiva beviset för teknikens praktiska nytta på marknaden. ”Det finns inget tydligt exempel än på en lönsam kvantberäkning.
Att någon kan få ut ett kommersiellt värde av att köra någonting på en kvantdator istället för på en vanlig dator eller på en superdator. Men det kanske inte är långt bort”, säger Anton Frisk Kockum. För många nya innovationer och tekniker brukar det skämtsamt sägas att det alltid är tio eller tjugo år kvar till det stora genombrottet. För kvantdatorerna tror dock expertkåren att vi faktiskt kommer allt närmare för varje år som går.
”2035 någon gång, då tror de flesta att vi har en god chans att nå en väldigt hög nivå där man eventuellt kan knäcka många av dagens krypterade koder”, konstaterar Anton Frisk Kockum. ”Det finns inga tydliga oöverstigliga hinder för någon av dem. Så att någon kan lyckas att nå riktigt hög nivå känns lovande.
”i utvecklingen visar sig också i att ett antal nya kvantteknikbolag just nu noteras och intar världens börser, däribland en rad europeiska som finska IQM, i något som beskrivs som en andra våg. Genombrottet och lönsamheten närmar sig från två håll, genom fler kvantbitar i hårdvaran och genom smartare programvara. ”Algoritmerna blir hela tiden mycket mer effektiva vilket gör att man inte behöver skala upp hårdvaran i lika stor utsträckning som tidigare.
” I Göteborg har visionen redan blivit till konkret verklighet och trösklarna för att testa tekniken har sänkts dramatiskt. ”Vi har redan en liten fungerande kvantdator, och för bara några veckor sedan gjorde vi den tillgänglig för alla på Chalmers. Så alla som studerar och jobbar här har nu möjlighet att logga in på en webbserver och köra små program på en del av vår kvantdator. ”systemet även för externa partners inom det Wallenbergsfinansierade WACQT.
Ett tidigt samarbete som är viktigt eftersom kvantberäkningar kräver ett fundamentalt annorlunda tänkande än klassisk programmering. Det industriella intresset i Sverige är redan stort och utbrett. ”Tillämpningsområden som sticker ut är dels livsvetenskaper som läkemedel, för att simulera molekyler och hur de beter sig, som bland andra Astra Zeneca jobbar med”, berättar Anton Frisk Kockum.
”Vi jobbar till exempel med Jeppesen, ett logistikbolag inom flygbranschen, kring hur man planerar rutter och optimerar vilka flygplan som ska flyga vilken rutt med vilken besättning. Där handlar det om enorma optimeringsproblem. ” Även jättar som Volvo och transportinnovatören Einride ligger i framkant. Einride har nyligen tecknat ett partnerskap med amerikanska kvantdatorbolaget Ion Q för att optimera rutter för elektriska och autonoma fordon.
Sveriges styrka på kvantteknikområdet idag ligger i bredden. Vi har inga bolag som bygger hela kvantdatorer, men däremot en lång rad startups som tillverkar de kritiska komponenterna. ”Om vi tittar på de svenska företagen inom kvantsektorn, de har en omsättning på över 300 miljoner per år redan idag och växer snabbt. Så det är inte så att kvanttekniken ligger långt fram i tiden.
Det är svenska företag som jobbar med och tjänar pengar på detta idag”, förklarar Anton Frisk Kockum.faktiskt kommer att rullas ut är dock en fråga där kontinenterna krockar. Camilla Johansson och Jon Wingborg arbetar vid Chalmers Industriteknik och driver Quantum Sweden Innovation Platform, QSIP, en plattform vars syfte är att bygga upp och stärka det svenska ekosystemet för kvantinnovation. De ser en klyfta i hur framtiden målas upp.
”Det är väldig skillnad mellan USA och Europa om hur mycket man pushar kvantdatorutvecklingen. I USA pratar man om att 2029-2030 är allting löst och vi har fullt fungerande kvantdatorer. Forskarna här i Sverige och Europa vill inte lova att de finns till 2035”, förklarar Jon Wingborg. ”Det gör också att industrin ser att det här är ju ändå så långt borta.
Det är ingen idé att vi börjar engagera oss. Men jag kan väl se att många anser att det kommer att komma mycket fortare än vad forskare säger här i Sverige. Och det är något som vi försöker lyfta. Vad händer om det kommer så mycket fortare?
Hur kan svenska bolag vara redo? ””Att de har olika tidslinjer beror lite på vad menar man med att man har det här som kallas för kvantfördel. Är det i kombination med traditionell datateknik eller är det en fristående kvantdator? ” Enligt QSIP måste företagen också hantera två helt olika sidor av tekniken, de kommersiella möjligheterna och de akuta säkerhetshoten.
”För vissa bolag är det möjligheterna till användningen av en kvantdator för deras verksamhet, som för optimering eller läkemedelsutveckling.. Men sen har vi också säkerhetsaspekterna, som kanske är de som har varit där folk verkligen nu börjar se allvaret i det här vad som händer med våra krypterade data den dagen man har en kvantdator”, säger Camilla Johansson.arrangerar QSIP hackathons och delegationsresor.
Nyligen tog de med 25 representanter från bland andra Saab, Ericsson, Volvo och Einride till London för att studera det brittiska ekosystemet. Potentialen för kvantdatorföretag att testa skarpt och utveckla i Sverige lyfts fram av Jon Wingborg. ”Sverige är ju ganska unikt när det gäller mängden olika stora industrier. Det är inte många andra länder som vi som bygger våra egna Jas-plan, gör lastbilar, personbilar, mobilnät.
Så vi börjar se att allt fler kvantbolag vill etablera sig här för att kunna jobba med de svenska storföretagen och kunna testa sina datorer mot dem. ””Vi skulle behöva fler företag inom algoritmer och mjukvara för kvantdatorer. Där är det färre idag”, säger Anton Frisk Kockum. ”Det är ganska stora maskiner och stor utrustning runtomkring som du behöver för att köra dem”, säger Anton Frisk Kockum om dagens kvantdatorer.
”Det kommer att finnas stora möjligheter ekonomiskt i mjukvaruutveckling inom kvant. Och Sverige är ju grymma på mjukvaruutveckling i stort. Så kan vi få mjukvaruutvecklarna att koppla samman sig med kvantexperterna kan vi verkligen få en hel del nya spännande bolag. ”På uppdrag av Försvarsmakten har BAE Systems Hägglunds tillsammans med Försvarets materielverk och Saab tagit fram en mikrofabrik för frontnära reservdelstillverkning.
Mattias Hägglund, teknisk projektledare inom additiva projekt på BAE Systems Hägglunds, ger bakgrunden: – Att komplexa värdekedjor och långa leveranstider kan skapa problem ute i fält har vi sett exempel på i Ukraina. Mikrofabriken är ett svar på detta. Vi flyttar vår förmåga inom additiv tillverkning ut till kunderna, som kan placera tillverkningen av reservdelar där behoven finns. – Att försvaret också vill skaffa sig denna förmåga ser vi som en naturlig utveckling.
Styrkan i just mikrofabriken är flexibiliteten den ger att tillverka precis den del som behövs, Hägglundsartiklar eller annat. Försvaret kan även använda mikrofabriken till underhåll av till exempel lastbilar eller broar. Hägglunds arbetade med att ta fram en databas med recept för tillverkning av reservdelar. Under det arbetet väcktes idén om en tillverkningsanläggning i miniformat, som skulle möjliggöra för kunderna att själva printa och slutbearbeta komponenter utifrån recepten.
Den första mikrofabriken består av fyra containrar som rymmer hela tillverkningskedjan, från förberedelserna av recept till 3D-printning och slutligen CNC-bearbetning. – Hjärtat i mikrofabriken är WAAM-cellen, en svetsrobot som använder Wire Arc Additive Manufacturing för att bygga upp objekt i stål eller aluminium, som kan tillverka delar som väger upp till 300 kilo. Delarna som kommer ut från WAAM-cellen har en grov finish, så de flyttas över till CNC-maskinen som bearbetar fram de exakta toleranser som behövs, säger Mattias Hägglund.
Konceptet visades nyligen på en workshop om additiv tillverkning i Spanien, där andra försvarsmakter ställde ut liknande utrustning. Där blev det tydligt att den svenska mikrofabriken sticker ut. – Vi kan göra ett-till-ett artiklar, jämförbara med originalartiklar. Det har vi inte sett någon annan göra, utan ofta behöver de printade delarna skickas till en industri som har bearbetningsresurser, förklarar Helena Bäckström.
Mikrofabriken rönte också stor uppmärksamhet för samarbetet bakom konceptet. – Vi tror att det här är framtidens sätt att jobba med försvarsinnovation. Långsiktiga samarbeten mellan försvarsindustri, försvarsmakt och FMV. När vi arbetar tillsammans med kravställning och lösningar, når vi snabba resultat, konstaterar Björn Hellholm, innovationschef på BAE Systems Hägglunds.
Please follow us on Google to support us Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Svalner Atlas går ihop med amerikanska RyanSvalner Atlas har ingått avtal om att gå samman med amerikanska Ryan, som beskriver sig som världens största oberoende leverantör av skattetjänster och skatteprogramvara.
Läs mer »
Nu kommer juridisk AI – utan amerikanska techjättarNoxtua och Blendow Group lanserar juridisk AI helt fri från amerikanska molntjättar – och öppnar kontor i Stockholm. Datan stannar i Europa.
Läs mer »
Ikea stämd av amerikanska kunderMöbeljätten Ikea har stämts av amerikanska kunder som vill få tillbaka pengar för tullavgifter. Kunderna hävdar att Ikea förde vidare tullkostnaderna till dem genom höjda priser.
Läs mer »
Iran attackerar Kuwait och BahrainUSA:s militär uppger att Iran har attackerat både Kuwait och Bahrain. Iran uppger att man svarat på amerikanska attacker. Den amerikanska militära ledningscentralen Centcom uppger att amerikanska styrkor samt Bahrains luftförsvar skjutit ned tre robotar som avfyrats mot det senare landet.
Läs mer »