Texten undersöker hur populärkultur, särskilt dystopiska visioner, har reflekterat och förutspått samhällsutvecklingen. Fokuset ligger på AI:s roll, förlusten av integritet i den digitala eran och den växande makten hos techmiljardärer i samtiden.
Realitykändisar och techmiljardärer i Vita huset. AI som outsmartar oss. Populärkultur en har visat sig vara bäst på att spå framtiden nu när vi lever i 80-talets dystraste dystopi, (1984), men i dess ödesmättade vision såg han filmskapandets framtid. Camerons dystopi om ett 2020-tal där artificiell intelligens för ett utrotningskrig mot mänskligheten kom till honom i en dröm.
Människor har länge haft mardrömmar om det syntetiska livet, från uråldriga judiska legender om lermänniskan Golem till Mary Shelleys roman (1920), som introducerade ordet ”robot”. Isaac Asimov formulerade ”robotikens tre lagar” om hur AI måste värna och lyda människor i novellsamlingen (1979–1980) strider människan för sin överlevnad mot självgenererade maskiner. (1968), utspelar sig 2019 då organiska robotar slavar som arbetare, soldater och sällskap. Dessa blir allt svårare att skilja från sina skapare när de själva börjar drömma och önska, och inte minst när de inleder romanser med människor. Striderna skördar hundratusentals människoliv när obemannade farkoster dominerar slagfältet. För de flesta av oss är ännu ett mer påtagligt hot att AI gör oss överflödiga i yrkeslivet. Automatiseringen har historiskt sett lett till protester och oroligheter, från industriella revolutionens ”maskinstormare” till dagens postindustriella populister. Samtidigt skapar insulära män i sina bästa år djupa känslomässiga band till AI-flickvänner för vilka de äntligen duger som de är. Det i en tid då ensamhushållen blir allt fler och allt färre barn blir gjorda. (1987) för oss till ett framtida Detroit där vapenindustrin erbjuder den företagskontrollerade nattväktarstaten cybernetiska poliser. Dessa driver med våld på gentrifiering genom att ta kål på de brottslingar som göds av den urbana misären. Det är en satir över Ronald Reagans samtida Amerika med växande militärindustriellt komplex, privatisering av offentlighet och samhällstjänster och kommersialiserade medier. En nyliberal fascism. Reagan förekommer redan i J. G. Ballards desillusionerade berättelser från 60-talet i vilka AI skriver framtidens poesi och symfonier. Fascinerad av filmstjärnan och guvernören siar Ballard om en verklighet där Reagan mycket riktigt blir president. Den politiska framtiden tillhör sådana som Bert Karlsson, Silvio Berlusconi och Donald Trump. (1984), nu när internets informationsflöde strömmar genom oss som fångar i dess kretsar. I romanen har människor fullständigt gett upp sin integritet genom att koppla upp sig mot cyberrymden, det globala nätverket ”matrix”, som också befolkas av självmedveten artificiell intelligens. Samtidigt tar techmiljarderna över den politiska makten medan global miljökollapps och skenade sociala klyftor hotar. Under de gångna fyra åren har den ena katastrofen avlöst den andra på ett sätt som saknar motstycke i historien sedan 1930-talet.Så länge den sjuka orkar samla sig några minuter och uppträda normalt i det läkarmöte som krävs för bedömning av om patienten måste läggas in mot sin vilja, så blir det inte tvångsvård. Belgien har nyligen avkriminaliserat sexköp och givit säljarna rätt till pension. Förhoppningsvis leder det till att nyansera synen på sexarbete, och bryta maktanalysen där människor endast är offer eller förövare. Det finns just inget som väcker sån ambivalens i min tankevärld som den så kallade dödshjälpen. Jag vill inte lida, men det brådskar inte alls att dö. Denna självömkan gör allt så mycket mer plågsamt. Men just i år bestämmer jag mig för att mot alla odds försöka vara lätt. Fast för säkerhets skull tar jag med mig broddarna och en vas ispik till 2025 års första kulturdebatt
Teknologi Politik AI Dystopi Populärkultur Internet Techmiljardärer Politiken Framtid
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Surströmmingsderbyt: Timrå - MoDoTexten beskriver Timrå-MoDo derbyt i svensk ishockey. Den framhäver det lokala sammanhanget och traditionen kring surströmming som ger derbyt sitt eget namn. Texten kritiserar också säkerhetsläget på Timrå Isstadion.
Läs mer »
Trumps politik hotar svenska boräntorOm två veckor svärs han in. Och världen väntar spänt på vad USA:s 47:e president ska göra med ekonomin. Läs texten här.
Läs mer »
Nöjdhetens Falska LöfteEn personlig reflektion om nyårslöften och den mänskliga längtan efter tillfredsställelse. Texten diskuterar hur förväntningar ofta överstiger verkligheten och leder till ångest och missnöje.
Läs mer »
LA brinner och elden får fakta att sparkaMen vi koncentrerar oss mer på om borgmästaren tvingas avgå eller om Meghan kommer att floppa. Läs texten här.
Läs mer »
Så tog kocken falukorven från Ebba BuschEbba Busch kidnappade nationalrätten. Nu har Sveriges Mästerkock i TV4 återställt ordningen. Läs texten här.
Läs mer »
När bidragen är fler än idéernaI demokratins barndom betalade folk sin tidning själva, skriver Per Gudmundson. Läs texten här.
Läs mer »