Ett mytomspunnet liv med kända män har länge överskuggat Marie Krøyers konstnärliga gärning. Men nu lyfter Waldemarsudde fram hennes skapande i egen rätt.
Marie Krøyer förtjänar att bli ihågkommen för sitt eget konstnärskap skrev jag i DN 2012, färgad av ett trovärdigt vittnesmål om att ”allt hon rörde vid blev vackert”. Då hade intresset för hennes person pånyttfötts, efter Bille Augusts storfilm ”Balladen om Marie”, en bästsäljande biografi och utställning på Skagens museum med en del nya fynd.
Hon var dyrkad och avundad som Danmarks största skönhet och musa till landets mest firade konstnär – innan triangeldramat med Alfvén och skilsmässan från Krøyer 1905. I katalogen analyserar den amerikanska professorn Bridget Alsdorf äktenskapsporträtt i konsthistorien och menar att makarna Krøyers dubbelporträtt framhäver ”intimitet, samarbete och tvåsamhet”. Ett givande och tagande, där han står i bakgrunden som person fast i förgrunden som konstnär, och tvärtom för henne. Själv tänker jag att maktförhållandet var skevt från början.
Marie Krøyer var likt många kulturpersoner runt förra sekelskiftet influerad av den brittiska Arts & crafts-rörelsen, en reaktion mot industrialismens massproducerade, standardiserade varor i billiga material och stilimitationer. Rörelsen pläderade för ett personligt utformat hem med hantverksföremål i genuina material och naturinspirerade former.
Sorgligt nog är Alfvénsgården den enda välbevarade miljön av hennes hand. I övrigt återstår främst fasta inredningsdetaljer medan lösöret skingrats. Detta till dels beroende på två uppslitande skilsmässor och två döttrar i olika länder.
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Recension: Waldemarsudde visar Marie Krøyer från alla sidorRECENSION. Marie Krøyer stod ofta modell för maken Peder Severin Krøyers idealiserande porträtt. Hennes självporträtt har däremot ett allvarligare uttryck. Dan Backman gläds åt att hon lyfts fram i en ambitiös utställning på Waldemarsudde.
Läs mer »
Recension: Trekropparsproblemet av Liu CixinRECENSION. Snart blir den tv-serie på Netflix. Håkan Lindgren har läst den hyllade kinesiska science fiction-romanen ”Trekropparsproblemet” och fångas av spänningen i människans möte med utomjordingar.
Läs mer »
Recension: Sofia Lilly Jönsson skriver ”Ett bortkastat liv”Sofia Lilly Jönsson debuterar med en roman om en pappa vars liv gick i kvav. Den är ett lysande undantag från banal arbetarlitteratur, tycker Aase Berg.
Läs mer »
Recension av ”En runda till” på ScalateaternDet hastas hela tiden vidare till nästa skratt i ”En runda till”. Det blir en del lyckad fyllekomik men inte mycket mer, skriver Niklas Wahllöf.
Läs mer »
Recension: Kartans makt kan inte underskattasI ”Terranauterna” undersöker Staffan Bergwik kartans baksidor. Lars Linder läser en medryckande idéhistoriker med sann berättarglädje.
Läs mer »
Recension: Hög på livet av David Sjöström och Petri KajoniusRECENSION. Länge tyckte Fredrik Sjöberg att droger borde legaliseras. Men efter att ha läst en ny bok om LSD-fantaster börjar han omvärdera den åsikten.
Läs mer »