Europa har fått en andra chans att rusta upp sitt försvar – på Ukrainas bekostnad.
Det är en situation alla vill undvika. USA:s president Joe Biden har sagt det upprepade gånger. Amerikanska styrkor kommer inte att strida mot ryska i Ukraina. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har beskrivit det som ett plågsamt val, men ett som ändå måste göras. Försvarsalliansen kommer varken skicka marktrupper eller stridsflyg till Ukrainas hjälp. Att göra så skulle kunna leda till ett storkrig i Europa mellan Nato och Ryssland.
– Vår bedömning har varit att Väst och Natos medlemsstater inte har sett risken för krig som en realitet. Det är därför man har varit sen med att rusta upp. Vi var sena i Sverige, men Nato var ännu senare. Man har inte varit förberedd för att ta en större konflikt med Ryssland om man ska vara krass, säger han.
– Sen har vi länder som Tyskland som fram till nyligen var livrädda för sin egen skugga. Artikel 42 i EU-fördraget talar om uppbyggnaden av ett europeiskt försvar. Men man har inte tagit några seriösa steg i den riktningen. – Man måste titta på de stridskrafter som är tillgängliga inom någon vecka eller några veckor. Om vi tittar på de förband som kan tänkas flyttas till östra Europa tar det en till två månader att mobilisera dem. Sen tar det minst en månad att flytta dem, säger Krister Pallin vid FOI.