Rysslandsforskaren Gudrun Persson var den mest populära talaren på Folk och Försvars konferens i Sälen i söndags. Hon varnade för Rysslands ambitioner att bli en stormakt och varnar för det ryska styrelsens signalpolitik med kärnvapnen.
Under 2022, året då Ryssland angrep sitt grannland Ukraina på bred front, hördes Ryssland sforskaren Gudrun Persson ofta förklara de ryska makthavarnas agerande. Hon hade varnat länge för att Putin skulle försöka krossa Ukraina som självständig stat och talade med skärpa och kunskap på ett sätt som fick många att spetsa öronen. På Folk och Försvars konferens i Sälen i söndags var hon den mest populära talaren av alla.
Medan ungefär 65 000 har sett Gudrun Perssons föredrag hittills har cirka 26 000 sett statsministerns och 34 000 ÖB:s. \”Vi vet vad Ryssland vill”, sade historikern Gudrun Persson när hon talade på Folk och Försvars rikskonferens i söndags. Hon beskrev ett land som under Vladimir Putins ledning åter vill bli en stormakt, från Östersjön till Svarta havet. Ett land där de styrande reser statyer av Stalin och Ivan den förskräcklige och har infört militär träning i grundskolan. När DN träffar henne ett par dagar efter framträdandet pekar hon dock på en skillnad mot stormaktspolitiken på Sovjetunionens tid. Och i just det fallet framstår Sovjetunionen som fredligare. Det gäller Rysslands signalpolitik med sina kärnvapen. Landet på andra sidan Östersjön har världens största kärnvapenarsenal, tätt följt av USA. I november förändrade landet sina riktlinjer om hur de kan användas. – Sedan 2020 har Ryssland börjat publicera delar av det dokument som vanligen kallas kärnvapendoktrinen. Det är en politisk signal i sig, en avskräckningspolitik. Den senaste som publicerades, 2024, innebär en sänkning av tröskeln för att sätta in kärnvapen. \Rysslands president Vladimir Putin och USA:s tillträdande president Donald Trump har kommit överens tidigare. Här under en pressträff i japanska Osaka 2019. hur världen lever i ett nästan avtalslöst tillstånd, efter att de nedrustningsavtal som under årtionden har reglerat kärnvapeninnehav och utstationeringar har fallit eller är på väg att falla. Hon säger att debatten i Ryssland är tillbaka där den var på 1950- och 60-talen: – Då fördes en diskussion om kärnvapenkriget var möjligt utan att vi skulle förstöra varandra. Under kalla kriget kom USA och Ryssland fram till att det inte gick. Det krävdes internationella avtal med varandra. Nu har det kommit nya former av kärnvapen. Och då är diskussionen igång igen: ”Vi kanske kan använda kärnvapen på slagfältet. Det kanske inte behöver bli på den här strategiska nivån att vi förstör varandra.” Denna diskussion, i kombination med att Ryssland sänkt tröskeln för kärnvapenanvändning, är illavarslande, varnar Gudrun Persson. \Gudrun Persson påminner om att Ryssland i november sköt en en ballistisk robot mot mål i Ukraina. ”För mig var det en oerhörd händelse”, säger hon och tillägger att något sådant aldrig hände på Sovjetunionens tid. Hon påminner om att Ryssland i november sköt en ballistisk robot mot mål i Ukraina. Sådana brukar ha en räckvidd på 100–300 mil och är möjliga att bestycka med kärnvapen. – För mig var det en oerhörd händelse. Under kalla kriget var det väldigt spänt och man placerade ut medeldistansrobotar. Det är farliga vapen för oss i Europa eftersom det ju är oss de är inriktade på. Men nu placerade Ryssland inte bara ut en robot, utan sköt också med den. Det var en väldigt tydlig signal. Nu säger Putin att medeldistansroboten ska vara i serieproduktion vid årets slut. Det är ett allvarligt läge.
RYSSLAND KÄRNWAPEN GUDRUN PERSSON FOLK OCH FÖRSVARS STORMAKT UKRAINA Sovjetunionen
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Finansdepartementets nya ekonomiprognos: Svag konsumtion och sänkta tillväxtprognoserFinansminister Elisabeth Svantesson presenterar den senaste ekonomiprognosen, med en svag konsumtion som huvudorsak till den svaga utvecklingen. Tillväxtprognoserna sänks för 2024, 2025 och 2026. Inflationen förväntas dock kretsa kring Riksbankens mål på 2 procent.
Läs mer »
Sänkta elskatter för fjärrvärme - en lösning för både hushåll och klimatArtikeln diskuterar behovet av att sänka fjärrvärmepriserna i Sverige. Författaren argumenterar för att sänka elskatten för produktion av fjärrvärme som skulle leda till lägre priser för hushållen, ökad elproduktion samt stärkande av kraftvärmebranschen. Artikeln lyfter fram fördelarna med fjärrvärme, men betonar också att allt fler fastighetsägare överväger enskilda lösningar på grund av höga kostnader.
Läs mer »
Sänkta förväntningar på Europas tillväxt näst årEkonomernas förväntningar på eurozonens BNP-tillväxt under 2025 har skalats ned.Det visar en undersökning som Bloomberg News gjort.
Läs mer »
Sänkta förväntningar på Europas tillväxt nästa årEkonomernas förväntningar på eurozonens BNP-tillväxt under 2025 har skalats ned.Det visar en undersökning som Bloomberg News gjort.
Läs mer »
Gudrun: Sveriges värsta storm för 20 år sedan20 år sedan, natten mellan den 8 och 9 januari 2005, drabbades Sverige av den värsta stormen i modern tid, Gudrun. Minst 9 människor dog, över 200 miljoner träd fälldes och landskapet förvandlades. Harald Säll förlorade en tredjedel av sin skog och berättar om den katastrofala natten.
Läs mer »
Varför låter DN ledare som Gudrun Schyman?DN:s ledarredaktion sörjer att Socialdemokraterna inte längre vill vara ”woke”. Har tidningen totalt missat vad den strömningen stod för?
Läs mer »