Sofie Löwenmark: För varje film, bok eller karikatyr som stoppas av rädsla för islamistiskt våld förstärks den radikala miljön. Enbart mindre självcensur och mer hädelse kan vara vägen framåt.
Rädslan för att bli anklagad för hädelse, och i synnerhet hädelse av sådant som islamiska fundamentalister bestämt sig för att reagera mot, har sedan en längre tid begränsat konsten, kulturen och det fria ordet i västvärlden.
Betydligt mer allvarlig blev Shlibak dock när han talade om vikten av att inte fega ur på grund av den här sortens extremisters krav. Detta trots att han själv utsatts för allvarliga hot. Hans vädjan hörsammades dock inte. Världskulturmuseet i Göteborg fegade ur och tog ner ett foto av Elisabeth Ohlson Wallin föreställande muslimska homosexuella män i bön.Lars Vilks och hans rondellhund blev paria med följd att gallerier och museer drog sig för att överhuvudtaget ha något med Vilks att göra. Han isolerades på grund av andras rädsla.person som uppmärksammats på senare tid är Rasmus Paludan.
I Paris fick den fransk-tunisiske imamen Hassen Chalghoumi gå under jorden med massivt polisbeskydd efter att han i starka ordalag dels fördömt terrormordet på Samuel Paty, dels förklarat sin kärlek för Frankrike. Hans idéer om en liberaliserad fransk islam fullt förenlig med franska värderingar och lagar, har utpekats som kränkande och hädiskt.