De svenska migrationsreglerna har genomgått en rad förändringar, vilket markerar en tydlig trend mot att strama åt reglerna för arbetskrafts-, anhörig-, och asylinvandring. Reformer innebär att lönekravet för arbetskraftsinvandring har höjts och anhöriginvandringens generösa regler har begränsats.
Utgångspunkten för den svenska migrationspolitiken kan sammanfattas i en klyscha: Sätt människan framför systemet. Omsorgen om den enskilde som av olika skäl söker sig till Sverige har präglat Sverige s invandringspolitik sedan millennieskiftet och fram till nu. Därför har Sverige haft generösa regler för anhöriginvandring . Människor utan uppehållstillstånd har haft tillgång till omfattande sjukvård. Den som har fått avslag på sin asylansökan har haft möjlighet att söka igen efter fyra år.
Det så kallade spårbytet – chansen att ansöka om arbetstillstånd vid en avslagen asylansökan – har ökat människors chanser att få stanna. De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring har varit bland Europas mest frikostiga. 2008 avskaffades den statliga arbetsmarknadsprövningen. Den som kunde fixa ett jobb med 13 000 kronor i månadslön kunde invandra med hela sin familj.Nu låter det annorlunda. Reform för reform stramas reglerna åt för arbetskrafts-, anhörig-, och asylinvandring. Lönekravet har höjts och reglerna för anhöriginvandring har blivit mindre generösa.De senaste besluten i raden gäller spårbytet och preskriptionstiden för utvisningsbeslut, som migrationsminister Johan Forssell, M, presenterade på tisdagen. Den som fått avslag på asylansökan ska inte längre kunna ansöka om arbetstillstånd för att få stanna i landet. Inte heller ska det vara möjligt för den som fått avslag att hålla sig undan myndigheterna i fyra år och sedan ansöka på nytt. Intentionen med såväl spårbyte som en andra chans att söka asyl var god och präglad av en humanistisk omtanke om de sämst lottade. Men i praktiken har det inte fungerat. En fjärdedel av de som ansöker om asyl har gjort det förr. Under tiden har de befunnit sig ”under jorden” – alltså i det så kallade skuggsamhället, där personer utan rätt att vistas i landet tvingas arbeta till slavliknande villkor under hot om att bli polisanmälda. Spårbytet är på samma sätt en misslyckad refor
Migrationspolitik Sverige Asyl Arbetskraftsinvandring Anhöriginvandring
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Det här kan svenska muslimer lära sig av svenska judarAtt länge ha varit i minoritet har lärt oss att inte sätta oss i knät på majoritetssamhället. Läs Anna Nachmans kolumn här.
Läs mer »
Nyvald president startar med 3 500 ekonomiska reformer i ArgentinaJavier Milei, nyvald president i Argentina, har rivstartat med 3 500 ekonomiska reformer för att återuppta kontroll över landets ekonomi. Men väljarna förväntar sig att se resultat snabbt efter många år av ekonomisk instabilitet.
Läs mer »
Från kaos till stabilitet: Mileis reformer delar ArgentinaMed radikala reformer och kontroversiella beslut har Javier Milei stabiliserat Argentinas ekonomi. Frågan är om det håller i längden?
Läs mer »
Svensk fotboll på farlig väg - Olsson vill riva upp Reinfeldts reformerLars-Christer Olsson kritiserar Reinfeldt och Möllerbergs ledning av svensk fotboll och menar att förbundet har gett sig ut på en farlig väg. Olsson hoppas kunna ersätta Reinfeldt vid nästa årsmöte tillsammans med Simon Åström.
Läs mer »
Svensk migrationspolitik: Spårbyte och humanism vs. verklighetDen svenska migrationspolitiken har under lång tid präglats av omsorg för den enskilde. Generösa regler för anhöriginvandring, tillgång till sjukvård för de utan uppehållstillstånd och möjligheten att söka asyl igen efter avslag har varit kännetecken. Men i praktiken har dessa reformer misslyckats. Spårbytet, som gav chans till arbetstillstånd vid avslag på asylansökan, har lett till att många lever i det så kallade skuggsamhället under svåra förhållanden. Migrationsministern presenterar nu nya reformer som skärper reglerna för arbetskrafts-, anhörig- och asylinvandring.
Läs mer »
Svenska domstolar missar dagligen sekretessbeslutSVT:s stickprov visar att svenska domstolar missar dagligen att skriva beslut om sekretess i domar och beslut, vilket riskerar att avslöja personer med skyddad identitet. Justitieombudsmannen (JO) har kritiserat domstolar för detta tidigare och tryckt på vikten av att domare inte slarvar med sekretessbeslut.
Läs mer »