SVT förklarar: Nobelpriset i fysik för arbete med attosekundpulser

Årets Fysikpris går till Pierre Agostini, Ferenc Krausz – och Anne L’Huillier som är verksam vid Lunds universitet. De får priset för nya verktyg att utforska elektronernas värld i atomer och molekyler.

Årets Fysikpris går till Pierre Agostini, Ferenc Krausz – och Anne L’Huillier som är verksam vid Lunds universitet.Priset tilldelas med motiveringen ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.arbete mest om att förstå hur elektroner rör sig. Tack vare framtagandet av supersnabba ljusblixtar som bara varar i någon attodelssekund blev det möjligt att se vad som händer i dem.

Pierre Agostini har framställt och undersökt en serie ljuspulser, där varje puls bara var 250 attosekunder lång. Ferenc Krausz har arbetat med en annan sorts experiment, där han lyckats isolera en enskild ljuspuls som varade i 650 attosekunder.De tre pristagarnas arbete kan bland annat användas i mätinstrument inom kemi, industri och rymdforskning.

Vi har sammanfattat den här nyheten så att du kan läsa den snabbt. Om du är intresserad av nyheterna kan du läsa hela texten här. Läs mer:

svtnyheter /  🏆 23. in SE

Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker

Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.

Hon kallar sig digital alkemist – nu kan hon få Nobelpriset i fysik 202359-åriga amerikanen Sharon Glotzer kallar sig för digital alkemist. Hennes laboratorium är en dator där hon omvandlar enkla former till några av världens mest avancerade strukturer – ett arbete som skulle kunna ge henne Nobelpriset i fysik 2023, tror vetenskapsredaktionens reporter Ulrika Engström.
Läs mer »

Svenska kollegan: Hon var nervös i morseAnne L'Huiller, Pierre Agostini och Ferenc Krausz har öppnat en helt ny värld. Så beskriver fysiker vad årets fysikpris inneburit för vetenskapen.
Läs mer »

Höga odds för upptäckter om rymdens mysterierPyttesmå partiklar eller listiga material tros ha större chans att ge årets fysikpris än avlägsna galaxer och rymdmysterier.
Läs mer »

Höga odds för upptäckter om rymdens mysterierPyttesmå partiklar eller listiga material tros ha större chans att ge årets fysikpris än avlägsna galaxer och rymdmysterier.
Läs mer »