Anklagelser om ryska krigsbrott allt allvarligare • Flertals vittnen till DN inifrån Ukraina: “Strategin går ut på att terrorisera civila.”
I Borodjanka står delar av husen kvar – ofta med nakna fasader och spår av vardagsliv.Även Ukraina har anklagats för att behandla krigsfångar på ett regelvidrigt sätt, och har inte heller medgett några överträdelser.
Där stoppas alla, och mobiltelefoner, dokument och tillhörigheter söks igenom. Intrycket har varit att ryssarna letat bilder på förödelse och död, eller nationalistiskt eller ”nazistiskt” material – en ukrainsk flagga, en symbol, en tatuering.Den som inte släpps igenom, plockas åt sidan. Många berättar om att de under flykten hör rykten om uppsamlingsläger på den ryska sidan av gränsen, där människor hålls.
I Manhusj har massgravar nyligen upptäckts med hjälp av satellitbilder, där ligger uppskattningsvis flera hundra döda. patienterna in. Det är i början av mars. De ryska anfallen avlöser varandra. När DN träffar kirurgen Leonid Rosenkov i Zaporizjzja berättar han om förhållandena den sista tiden där. Leonid Rosenkov hade tagit en lång paus från det kliniska läkararbetet när kriget tog fart. Då packade han omedelbart en liten ryggsäck med underkläder, åkte till sjukhuset och lämnade det inte förrän han evakuerades den 17 mars.som först förlorade sina lemmar, sedan sitt barn, sedan sitt liv.
Butja är en växande medelklassförort nordväst om Kiev, med parker och pendlande småbarnsfamiljer, nu känd för rena avrättningar av civila, förstörelse, våld.Foto: Lotta HärdelinButja blockerar utbrända stridsfordon och bilar gatorna i flera kvarter. Marken täcks av metalldelar, glas, skärvor, skräp och sönderslaget byggmaterial.
FN:s insamling av bevismaterial sker parallellt – Matilda Bogner leder en stab på ett 60-tal personer, varav över 50 på plats i Ukraina. Utöver intervjuer görs granskningar av öppna källor – där är den stora utmaningen att verifiera material. för eskaleringen. Flera av de organisationer för demokrati och mänskliga rättigheter som tog form 2014, som SOS Majdan och Euromajdan, är vid det här laget väl inarbetade.
Antalet bilder, filmsekvenser, läckta ljudupptagningar – av bland annat ryska soldaters telefonsamtal med sina familjer och befäl – telegramkanaler, propaganda och motpropaganda är nära nog ändlöst. Dokumentationen sorteras in i en sökbar databas. Han säger att det är bra att vintern är seg, trots att han ständigt fryser. Men maten håller sig, inte heller de döda börjar brytas ned i kylan.
Maksym Kyrytjenko är matematiklärare. Han lämnade Mariupol den 24 mars med sin flickvän, sin mamma Julia, sin mormor. De stannade två gånger, i Manhusj och Berdjansk, innan de når Zaporizjzja. Där lånar de en bekants lägenhet, och bjuder de på te med honung från Mariupol.
– De internationella organisationerna – inklusive FN – är ju frånvarande på the hot spots. De borde vara där. De är ineffektiva, och har varit det i land efter land. Vi har bråttom. Det finns inte tid för känslor – vi måste arbeta.ordförande Tetiana Pechonchyk tvivlar på att ICC:s resurser räcker särskilt långt, och tror att 90 procent av brotten måste tas om hand nationellt, i Ukraina.
– Människorna från Butja och Mariupol är allvarligt traumatiserade. Jag vet faktiskt inte hur vi som nation ska gå vidare.För många av de vi intervjuar går dagarna Arkadii Kysil, som döpte sin dotter Maria efter staden, berättar om familjens favoritpark – dess namn är Veselka, det betyder regnbåge. I jämförelse med tidigare krigsbrottsrättegångar – till exempel om händelserna på Balkan eller i Rwanda – är bevisläget gott. Problemet nu är inte att hitta information, utan att verifiera och systematisera den stora mängden material, från vittnen och öppna källor.
Allt tyder på att rättsprocesserna kommer att ta många år. Carina Lamont, doktor i folkrätt vid Försvarshögskolan och med många års erfarenhet av krigsbrottsprocesser, varnar för att pressa fram snabba domslut: detta handlar om de allra grövsta brotten, och rättssäkerheten måste gälla också här.
Också i Sverige, och i flera andra länder, pågår krigsbrottsutredningar. I Sverige uppmanas brottsoffer som befinner sig i Sverige att kontakta polisen för att avge vittnesmål.