Nu spelas Studie i mänskligt beteende och Ylva Lagercrantz Spindler undersöker vad som händer med Lena Anderssons författarskap när det förvandlas till scenkonst.
Men stopp! Så har har det väl varit länge? tänker du. Och det är sant. Trenden har pågått sedan tidigt 00-tal men verkar inte avta – snarare växa.
Några exempel på mer lyckade adaptioner är Marcel Prousts 4 000 sidor långa romansvit ”På spaning efter den tid som flytt” som förvandlades till en lekfull monolog av Nina Jeppsson 2019. För att inte tala om Emily Brontës megaklassiker, 1800-talsromanensom Poste Restante just nu spelar som en ”förkroppsligad” och situationsspecifik läsning i Slakthuset, Göteborg.
, bestående av ett antal moraliteter där vi i olika kapitel möter personer som på något sätt har med den andra att göra: Femton kvinnor som är både väninnor och konkurrenter, som både tjuvnyper och bär varandra i en stundom toxiskt vänskap – och där männen mer bär tillvarons biroller. En annan sak som brukar ske är att humorn blir mer drastisk och dråplig när den blir tredimensionell. Komiken i rummet påverkas också av andra i publiken. Om en person bredvid dig skrattar högt åt något blir du kanske mer observant. Vad har jag missat? När du läser en bok är det inte på samma sätt en kollektiv upplevelse.Men stopp! Så har har det väl varit länge? tänker du. Och det är sant.
Några exempel på mer lyckade adaptioner är Marcel Prousts 4 000 sidor långa romansvit ”På spaning efter den tid som flytt” som förvandlades till en lekfull monolog av Nina Jeppsson 2019. För att inte tala om Emily Brontës megaklassiker, 1800-talsromanensom Poste Restante just nu spelar som en ”förkroppsligad” och situationsspecifik läsning i Slakthuset, Göteborg.
, bestående av ett antal moraliteter där vi i olika kapitel möter personer som på något sätt har med den andra att göra: Femton kvinnor som är både väninnor och konkurrenter, som både tjuvnyper och bär varandra i en stundom toxiskt vänskap – och där männen mer bär tillvarons biroller.
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Massakern på Campus Risbergska: Varför fick Rickard Andersson vapenlicens?Rickard Andersson, som led av psykiska problem som depression och vanföreställningar, fick vapenlicens trots långvarig kontakt med vården. Masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro resulterade i tio döda, och Andersson använde tre av sina licensierade jaktvapen i attacken. Läkare är skyldiga att anmäla när patienter bedöms olämpliga att inneha vapen, men Anderssons vapenlicens ifrågasattes aldrig förrän efter massmordet.
Läs mer »
Varför vill SvD ge putinister inflytande i Tyskland?SvD:s ledarskribent sätter minskad invandring före Ukrainas frihet.
Läs mer »
Varför är det så svårt med kärlek?LEDARE. PODD | 19 februari. Har män och kvinnor på senare år fått det ännu svårare att hitta varandra?
Läs mer »
Kärrholms tårkanaler visar varför machohögern till sist kommer förloraSå gick han plötsligt för långt. Kärrholm avslöjade sig själv – och hela sin rörelses idé.
Läs mer »
DEBATT: Varför är arkitekter så rädda för frihet?Alla bostäder behöver faktiskt inte ha samma tekniska standard. Byggandets aktörer borde välkomna mindre detaljerad myndighetsstyrning av bostadsarkitekturen, skriver arkitekten Carl Edvall Nicevski.
Läs mer »
Varför ska jag inte få avsluta mitt liv?Pernilla, 40 år och obotligt sjuk, i öppet brev till S-ledaren: Ditt parti är den stora bromsklossen för dödshjälp
Läs mer »