Författaren och journalisten Anna Froster om våtmarkernas betydelse – då och nu.
I sin nya bok ”Våtmark – en djupdykning i grunda vatten” har författaren och journalisten Anna Froster undersökt hur människans relation till dessa grunda vatten förändrats genom tiderna.Hundratals tranor har landat utanför journalisten och författaren Anna Frosters fönster.
– Det var en stor aha-upplevelse när jag förstod hur mycket våtmark som hade försvunnit. 25 procent av Sveriges våtmarker har raderats ut och resten har påverkats av utdikning. Vi har en enorm våtmarksskuld att betala tillbaka om vi vill ha ett naturligt landskap, säger Anna Froster. I boken framhålls hur dåtidens politiker resonerade, vilket sannolikt är provocerande läsning för många nutida ekologer. Målet var maximal skörd med hjälp av stora fält och konstgödsel, där effektivitet trumfade vikten av att behålla de naturliga landskapen. Men Anna Froster vill ändå inte döma dem för hårt.
– Tillväxten i skogen har minskat och det beror bland annat på att det är mindre vatten i landskapet. Det får ekonomiska konsekvenser och påverkar Sveriges åtagande att lagra kol i landskapet. Det mest rimliga är att låta dikena växa igen eller snabba på det med återvätning, säger Anna Froster.Våtmarkerna var dock inte enbart oönskade förr i tiden.
– De har ju nästan bara bra egenskaper. Dels är de livsmiljö för en massa djur, växter och svampar – idag är 600 våtmarksberoende arter rödlistade. Dels har våtmarkerna förmågan att binda kol. I våtmarken växer ofta vitmossa och när den packas skapas ett fossilt lager av kol som är stabilt. Men när man dikar en torvmark sjunker vattnet och det kommer in syre, vilket gör att torven bryts ner.
Sverige Senaste nytt, Sverige Rubriker
Similar News:Du kan också läsa nyheter som liknar den här som vi har samlat in från andra nyhetskällor.
Så kan vi få nytta av Anna Kinberg BatraOm regeringen vill bidra till att återställa förtroendet för statsförvaltningen och samtidigt minska politikerföraktet, bör den tillsätta en utredning.
Läs mer »
”Ju närmre vi står Israel, desto längre är vi från det förgångna”För det postnazistiska nationsbygget är inte bara stöd till Israel en central del, utan även stöd till folkrätten. Så var drar Tyskland gränsen?
Läs mer »
Hugo Larsson: ”Det är klart att vi behövde snacka ut – och det har vi gjort”Den senaste samlingen med fotbollslandslaget blev en stökig sådan för Hugo Larsson.Men mittfältaren har nu tagits ut i truppen igen – och har ”rensat
Läs mer »
”Vi står inte ut med att andra talar om för oss hur vi ska tänka”SPREEWALD. Som ung satsade 68-åriga Wolfgang Schröter allt på ett kort för att komma till väst.
Läs mer »
Vi i Svenska kyrkan agerar inte som vi predikarNathalie Olivefalk: Kyrkans oförmåga att ta ställning för ett vapenembargo mot Israel på grund av kriget i Gaza är sorglig
Läs mer »
Professorn om AI: Vad ska vi göra med tiden vi sparar?AI upplevs som både ett hot och en möjlighet – men kommer det att göra oss mindre mänskliga?– I vår strävan att effektivisera jobbet blir vi allt mer som
Läs mer »